Bokplatsen

Strax före nyår läste jag artikeln Tid för e-boken? i DN.se, där läsplattan spås ta marknadsandelar i takt med att tekniken utvecklas och e-boksutgivningen ökar. Antalet exemplar av fysiska böcker kommer alltså successivt minska till förmån för de digitala och jag kan helt klart se en del fördelar med en läsplatta. Den ger snabb tillgång till litteraturen, rymmer många titlar, är smidig att ta med sig och behaglig att läsa på enligt de blogginlägg jag läst om ämnet. Perfekt för studenter eller resan med andra ord. Det finns ju dessutom stora möjligheter att utforma levande och intressanta faktaböcker och läromedel i det digitala formatet, för säkert kommer läsplattorna i framtiden kunna rymma mer än det man får med den fysiska boken. I artikeln talar man om att utveckla extramaterial av olika slag och då börjar man ju närma sig en vanlig dator. Kanske är det därför jag också ser en del nackdelar.

Jag tror att alla, barn som vuxna, behöver kunna dra sig undan den digitala världen ibland och koppla bort den interaktivitet vi möts av idag. Böcker ger oss möjlighet att gå upp i en text utan att distraheras eller lockas av länkar och menyer. Och vem vill inte lägga vantarna på en sådan trave med böcker som Anna skriver om i inlägget nedan? Nya, blanka, lovande som doftar bokhandel… Inte kan väl en nedladdning slå det?

Läsningen är en sån tydlig mental barometer för mig. Just nu läser jag igen efter ett långt uppehåll och barometerns visare säger: mår bra. Jag har gått igenom många perioder av mitt liv när jag inte har kunnat öppna och fokusera på en skönlitterär bok. Stora livsomvälvande händelser ställer sig liksom i vägen och det finns inte plats för fler livsöden än mitt eget. Även om jag försökt så har jag bara läst i tomma intet med tankarna på helt andra ställen. Barometerns visare säger: mår mindre bra. Ja, då är det lika bra att ge upp. Högen av olästa böcker bredvid sängen växer och dammlagret på den översta gör titeln alltmer diffus. Känns det bekant?

Att sen kunna ta upp en bok och åter kunna njuta av att sjunka in i en annan värld är det bästa av friskhetstecken. Just nu läser jag. Jag njuter av att läsa. Det betyder att jag mår bra!

Välkommen tillbaka alla böcker med alla era främmande världar, nya dilemman, andras livsöden och tankar – så jag har saknat er!

Jag är aldrig så laddad för att sätta igång med en ny bok som när jag precis är klar med en annan. Jag kan behöva någon dag eller två för att smälta det jag just läst men sedan vill jag gärna ha en ny bok i händerna. Om det inte blir så, avtar det naturliga behovet att vilja läsa ganska snabbt och det kan till slut gå månader innan jag tar i en bok igen. Vid det laget kan det vara ganska jobbigt att sätta igång med läsningen. Det är väl helt enkelt så som jag tycker att det är med mycket annat i livet, att en aktivitet föder en önskan/begär efter en ny. Lagar jag en god middag en kväll är det lättare att anstränga sig nästa kväll till exempel.

Som barn var jag en riktig bokslukare och då uppstod det aldrig några pauser i läsandet vad jag minns. Jag kastade mig alltid över nästa bok och hade sällan problem att komma igenom böckerna. Som vuxen har jag, och säkert de flesta med mig, helt enkelt inte samma tid att uppslukas av böcker och det går förstås ut över både kvaliteten och kvantiteten när det gäller läsningen. Självklart handlar det också om att man som vuxen läser på ett annat sätt. Nu hoppas jag få återuppleva en del av barndomens läsning genom mina barn och att de också kommer att bli små bokslukare.  Så snart de har slutat att bokstavligen tugga på litteraturen vill säga.